9 Banadödlighet och flyktingar
9.0.2 Teori
De senaste decennierna har barnadödligheten i hela världen sjunkit kraftigt. Den varierar dock fortfarande stort bland världens länder. Tabell 1 beskriver den genomsnittliga barnadödligheten per kontinent år 1950 och 2016. Både år 1950 och 2016 var barnadödligheten störst i Afrika.
Barnadödligheten har dock även minskat som mest i de afrikanska länderna, från cirka 300 per 1 000 barn år 1950, till att år 2016 vara nere på 62,7 avlidna barn per 1 000 under 5 års ålder. Under samma period minskade barnadödligheten i länderna i Europa från 86,7 år 1950 till 4,9 år 2016.
Tabell 1: Antal avlidna barn per 1 000 barn under 5 år
| År 1950 | År 2016 | |
|---|---|---|
| Afrika | \(302\) | \(62{,}7\) |
| Asien | \(234\) | \(22{,}8\) |
| Europa | \(86{,}7\) | \(4{,}9\) |
| Nordamerika | \(152\) | \(15{,}9\) |
| Oceanien | \(140\) | \(22{,}7\) |
| Sydamerika | \(181\) | \(17{,}8\) |
Källa: Gapminder, www.ourworldindata.org.
Sedan början av 1800-talet har den genomsnittliga barnadödligheten i världen minskat från i genomsnitt över 400 döda per 1 000 barn (40 %), ned till cirka 20 % år 1950 och till cirka 4 % år 2016. Det vill säga, en minskning med 16 procentenheter:
\[4 - 20 = -16 \text{ procentenheter}\]
Länderna i Afrika har under perioden sett barnadödligheten minska från 302 till 62,7 per 1 000 barn. Räknat i procentenheter blir detta:
\[\frac{62,7 - 300}{1\ 000} = - \frac{237,3}{1\ 000} = - 0,2372 = - 23,73\ \text{procentenheter}\]
I Europa minskade den genomsnittliga barnadödligheten från 86,7 till 4,9 per 1 000 barn. Uttryckt i procentenheter:
\[\frac{4,9 - 86,7}{1000} = - \frac{81,8}{1000} = - 0,0818 = - 8,18\ \text{procentenheter}\]
9.0.2.1 Flyktingar
Enligt FN:s organisation UNHCR (förkortning för United Nations High Commissioner for Refugees) är cirka 1,5 % av världens befolkning flyktingar (siffran för 2024). Världens befolkning uppskattades 2024 vara 8,2 miljarder. Antal flyktingar 2024 var alltså enligt UNHCR:s bedömning:
\[8\ 200\ 000\ 000*0,015 = 123\ 000\ 000\]
Ett annat sätt att beskriva denna uträkning är på följande sätt:
\[1{,}5\% \times 8{,}2 \text{ miljarder} = 0{,}123 \text{ miljarder} = 123 \text{ miljoner}\]
En person som befinner sig på flykt i ett annat land än sitt hemland kan söka asyl, fristad, i det land där personen befinner sig. Tabell 2 beskriver befolkning 2023 samt antal asylsökande 2023 för de fyra länder som hade flest sökande samt Sverige. Sverige är endast med som jämförelse. Jämfört med alla länder som ingår i data från UNHCR så var det 53 andra länder som tog emot fler flyktingar än Sverige.
Den fjärde kolumnen (Asylsökande / befolkning) visar antal asylsökande dividerat med antal invånare i respektive land, uttryckt som procent. Jämfört med landets inhemska befolkning tog Peru emot flest asylsökande och Sverige minst, bland länderna i denna tabell.
Låt oss nu beräkna hur stor procentuell andel som respektive land tar emot av hela gruppen asylsökande i denna tabell. Resultaten redovisas i kolumnen längst till höger. Räknat på detta sätt tar USA emot störst andel och Sverige tar emot minst, bland länderna i tabellen.
Tabell 2: Befolkning och antal asylsökande per land
| Land | Asylsökande 2023 | Befolkning 2023 | Asylsökande / befolkning | Andel av de asylsökanden i denna tabell |
|---|---|---|---|---|
| USA | 2 601 467 | 334 914 895 | 0,78% | 69,6% |
| Peru | 508 429 | 33 845 617 | 1,50% | 13,6% |
| Tyskland | 361 493 | 83 280 000 | 0,43% | 9,7% |
| Mexiko | 257 396 | 129 739 759 | 0,20% | 6,9% |
| Sverige | 11 271 | 10 536 632 | 0,11% | 0,3% |
Beskrivning: Data från UNHCR (asylsökande) och Världsbanken (befolkning).
Övningar